Lilla Eddie tävlade lydnadsettan i går för andra gången i sitt liv. Duktiga pojken! Han var så fin och balanserad, men vi drog ändå på oss några nollor. Så ingen chans till uppflytt. Men vi samlar erfarenheter och jag är faktiskt glad att både han och jag var lugna och samlade. Ingen nervositet alls faktiskt. Tävlingen var så bra arrangerad, fin stämning och stort grattis till Bitte Sundin och Cirkus som tog förstapris i eliten!!!

Platsen-han låg så samlat, lugnt och fokuserat hela tiden... ända fram till de sista sekundrarna då han började krypa framåt och sen hann ställa sig. Så en 0. Men jag  är jätte nöjd över hans lugn... ända fram till krypet. Betänk att detta är en överaktiv terrier med spring i benen som nu kan ligga nästan hela tiden med totalt fokus!

Tandvisning- 10 poäng

Linförighet- vi missade i kommunikationen och han var oerhört ofokuserad de två första sträckorna. Sen gick han jätte fint, men starten drog ner betyget rejält. Synd. Detta är annars vårt favoritmoment!

Läggande- han la sig inte så det blev en 0a. Vet ej varför han inte ville lägga sig.

Inkallning- 10 

Ställande- 10

Apportering- spottade ut den i slutet precis när jag skulle ta den. Suck.

Hoppet- 10

Helhet-10

Men nollorna kastar vi bakom ryggen, som Heidi Billkvam skulle ha sagt. Och toppbetygen tar vi med oss till nästa tävling och träning!! Innan vi åkte hem promenerade vi runt Svaneholms slott! Underbart! 

Dagen avslutades på bästa sätt- på krogen med bruksbrudarna!! (Men jag höll mig till tranbärsjuicen.) Och då fick både hundar och träningsvästen stanna hemma. 

Bilderna är så klart tagna av Mattias Sjöbring.

Jag tror verkligen att vägen till inlärning går som allra allra bäst när den är lustfylld. Individen/djuret som ska lära sig något måste vara motiverad inför uppgiften och vilja lära sig.

Detta är något som jag funderar mer och mer på, både när jag håller kurs och när jag tränar själv. För att få kursdeltagare att lära sig något, måste jag i min roll som kursledare och pedagog göra inlärningen lustfylld. Deltagarna måste vilja lära sig och vara öppna för att kommunicera med mig. Och inte minst, de måste förstå uppgiften. Vägen till en god kommunikation går genom en bra relation, vilket jag har skrivit om här tidigare. Jag måste alltså redan från det första mötet med nya kursdeltagare skapa en bra relation till dem. Och här tror jag på ett individanpassat möte. Så långt det går. Vi lär oss alla på olika sätt; någon vill ha bilder, en annan vill se det i praktiken, någon vill få diskutera sig fram till en metod eller ett arbetssätt osv. Och där måste jag i min roll som pedagog försöka hitta det sätt som just denna människa lär sig bäst på. För det är ju oftast inte hundarna som går kurs utan det är ju ägarna. Och sen får de i sin tur jobba med sina hundar när de har fått bra redskap och verktyg att jobba med.

Jag tror även på det individanpassade lärandet när det gäller våra hundar. Vi måste hitta bästa sättet för inlärning så att inlärningen blir lustfulld och att hunden vill upprepa det inlärda beteendet. Och åter igen, här behövs en bra relation mellan mig och hunden för att kommunikationen ska fungera optimalt.

        Gäller detta all djurträning? Jag tror det. Fast hur skapar man en god relation till en fisk? Det får jag be att återkomma till. 

Man får inte heller glömma bort att bekräfta redan inlärda beteenden. Visst, jag vet hur man diskar. Men så mycket roligare det blir om jag får några bekräftande ord från sambon, varje gång jag tar fram diskborsten. Samma med ordet "sitt". En hund som är 4 år, kan troligtvis ordet "sitt". Och har gjort det många många gånger. Men ska man sluta belöna beteenden bara för att hunden kan det? Nej, den behöver också bekräftelse för att upprätthålla beteenden och utföra det med lust. Kanske inte godis varje gång så klart, men ett glatt "bra" och kanske en klapp är ju aldrig aldrig fel. (Fast jag hade nog diskat ännu oftare om Mattias hade bjudit på middag varje gång..! ;))

Visst man kan tvinga en individ att utföra ett beteende. Det finns det många exempel på i historien, både bland människor och djur. Men vad skapar vi för känsla då? Inte en positiv i alla fall. Om jag blir tvingad till något ökar heller inte lusten att utföra beteendet igen. Helst undviker jag situationen eller personen som tvingade mig, om jag kan det. 

          Nej, det ska vara roligt att lära sig nya saker!

På väg till Ystad i morgondimman. Finns det något bättre?

Igår gick Halloweenhoppet på Ystad BK av stapeln. En inofficiell tävling som slutkläm på året. Bra arrangerat, bra flyt mellan banorna, god stämning och härligt härligt väder. Många från Lunds BK var på plats och flera av våra lundaekipage stod på prispallen! Grattis!!

OBS. Ingen på bilden ovan var från Lund. Bilden är arrangerad.

Jag och pojkarna hade sällskap av våra favoritfotografer Per Damsby och husse Mattias. Det fotades hela dagen och vi återvände till Lund med mer än 1000 foton i bagaget. 

Ozzy och Eddie var verkligen på topp! Härligt fokus och engagemang och vi hade det jätte roligt! 7 lopp sprang vi och jag är jätte nöjd! Dock gjorde jag flera handlingmisstag men jag fick god hjälp och bra tips med mig hem från några medtävlande. Tack!! Nu när pojkarna verkligen får upp farten så måste jag vara ännu tydligare med handlingen. 

Hur gick det då? Ozzys första hoppklassbana gick superbra!! En sån fart!! Men jag gjorde ett par handlingmissar. Inför Ozzys nästa bana så fick jag bra tips och råd så jag var laddad till tänderna! Nu skulle jag testa lite tydligare handling i praktiken! Men vad händer? Ozzy var själaglad och sprang som en tok... ända tills han fick fotograf Per i näsan som låg med kameran i högsta hugg precis utanför banan. Ozzy i sin glädje var ju bara tvungen att hälsa! Sen tog han ett varv mot mig, fick husse i näsan som också satt precis utanför ringen... och var ju bara tvungen att hälsa på honom också! Så bra gick det!!!

Eddie gjorde ett nollat lopp och sen gjorde vi flera lopp med 5 eller 10 fel av lite olika anledningar. Det räckte till 4 femte- och sjätte placeringar. Så  vi kom hem med ett gäng chokladkakor, hundleksaker och vovvegodisar i bagaget. Lite extra kalorier behövs efter en sådan dag! 

En bra bra dag!!!! 

Ni hittar Per och Mattias bilder från tävlingen på www.fotosport.se