Pojkarna lever nu glada dagar då jag är hemma och väntar på att bebisen ska anlända. Jag är så lyckligt lottad så jag har så gott som inga besvär, vilket innebär att vi kan köra båda agility, lydnad och gå långa skogspromenader. Nej, pojkarna kan nog inte ha det bättre. I dag kom lilla Tore förbi, Sandras 6 månaders bebis, och pojkarna fick slicka lite på honom och nosa på honom. De tyckte att han var fantastiskt spännande även om Eddie nog tyckte att Tores leksaker skulle tillhöra honom istället.

Vi har ju haft några projekt igång, jag och pojkarna, så som agilitystarter, bakdelskontroll, raka uppletandeskick och rutan. För att summera resultatet så kommer jag nu att börja använda mig av de frysta starterna i agilitykombinationer, bakdelskontrollen blev bakbensprättar som de nu älskar att flika in i de mest osannolika sammanhang som exempelvis i fria följet, hopp över hinder och vid apportering... Jag ska som sagt filma detta väldigt onödiga men extremt underhållande trick vid tillfälle. Raka uppletandeskick- pågående arbete. Rutan har vi faktiskt börjat få till riktigt bra!

Så nya projekt är:

Större hindersäkerhet, mer självständigt arbete i agilityn och mindre hålla handen. Alltså jobba med självständigt slalom, självständiga kontaktfält, långa skick och skikthandling som Marie Hansson kallar det.

Vittringsapportering blir sommarens stora lydnadsprojekt som innebär att hundarna ska kunna apportera en träpinne som luktar mig bland andra ickeluktande likadana träpinnar. Ett moment som nog passar pojkarna utmärkt.

Länka ihop lydnadstvåans moment till en helhet så vi kan tävla lite.

Ozzy svarar fantastiskt bra på vibrationsträningen så nu ska jag åter igen ta tag i gungan i agilityn som han ju inte har gillat, kanske pga att det någon gång har gjort ont i ryggen när den har slagit i backen.

Och så ska vi njuta av att våren har har kommit med värme och grönska!

Agility med Maja och Nemi en vårdag i april. Man kan verkligen ha det sämre!!!!

Tanken för dagen var att träna ett självständigt arbete på balansbommen. Så bra gick det... både uppfarter och nerfarter fick istället belönas för att inte pojkarna skulle hoppa över kontaktfälten. Hm, inser att vårens och sommarens projekt heter just: självständigt arbete på balanshinder.

En liten film från dagens bravader bjuder vi på. Jag kan inte skryta med den snyggaste handlingen eller springstilen med en kondis som en 80-åring för tillfället. Farten bjuder Maja och dogsen på!

Tänk att ha det så lyxigt så att man har medföljande fotografer när vi tränar lydnad. :)

Mitt gamla påstående att hundar inte använder kudde, får jag äta upp med råge.  

Eddie, jag och magen debuterade i hopp 2:an idag under Gåsahoppet i Nils Holgersson hallen i Skurup. Inga resultatmål att redovisa men däremot så uppfylldes känslomålen och våra uppgiftsmål med råge! Känslomålen för dagen var fullt ös, glädje och högt engagemang. Och det lyckades vi med! Och uppgiftsmålen var att jobba offensivt vid varje hinder och fullfölja det. Och det gjorde vi också. Sen hamnade jag och magen på efterkälken vid ett par tillfällen vilket resulterade i fulsnurrar och vägran eftersom jag då visade Eddie vägen till nästa hinder för dåligt. Men Eddie var glad ändå och ännu gladare blev han när han fick leka med den enda cairntiken på hela tävlingen. Dagen avslutades med promenad runt Svaneholms slott i snöstorm. :) 

Förra fredagen var jag och lyssnade på Kenth Svartberg i Östra Ljungby som pratade om belöningar och positiv belöningsträning. Han visade intressanta exempel på olika metoder i att träna hund. Men kom fram till att det bästa är att vara öppen för olika metoder och individer, både vad det gäller hundar och människor. Han visade faktiskt några talande filmer som illustrerade hur man ofta använder sig av olika metoder för att till slut få fram det bästa resultatet. Man går varvet runt, så att säga. Vilket jag ofta också upplever i träningen. 

GLAD PÅSK till er alla!!!!