Nu tar vi och bloggen en liten paus. Tack alla ni som följer oss. Vi ses IRL.

Vill du nå oss:
evafabricius@hotmail.com

Musiken är A och O när man bygger ett freestyleprogram. Att hitta en musik som passar dig och hunden och håller en takt och har ett tempo som passar dem båda. Tidigare har jag tänkt välja lite snabbare låtar som passar Eddies tempo och som är publikfriande. Men jag kan tydligt se fördelar med en lugnare låt för att inte stå där med en hund som speedar och skäller. Svag för nycirkus som jag är så funderar jag nu på denna låt som Cirkus Cirkör använde under föreställningen Wear it like a Crown.

Från detta

till detta

Jag har länge länge känt att vi faktiskt är fel på det. Glädjen med busiga och explosiva hundar är fantastisk. Klickersmarta är de och bjuder på beteende efter beteende. Men efter ett tag började jag längta efter det där lugnet. När kommer det? Lugnet och stadgan? Och hundar som kan jobba tyst utan pip, skall och gnäll? Jag har fått en massa bra tips från duktiga hundmänniskor och vi har mjukostat, externbelönat och omvänt lockat. Jag har försökt glida in belöningarna när hundarna under någon sekund har varit tysta. Men idag kan jag säga att de där belöningarna har varit helt förgäves. Ja, hundarna har ju gillat mjukosten så klart. Men ljudandet är bara ett resultat av för hög energinivå. Att enbart jobba med resultatet (ljudet) är tyvärr helt förkastligt. I vårt fall i alla fall. Både jag och hundarna är nämligen högst reaktiva individer. Och att belöna för en hög energinivå leder då tyvärr ingen vart. 

Så nu tränar vi på att göra INGENTING. Istället för att börja varje pass med hög energinivå, så börjar vi nu i passivitet. I lördags drack vi kaffe både hos Lisa och på Veberöds BK. I söndags gjorde vi ingenting ute hos Bitte. Vi var lite störande moment åt andra. Och la en plats. Men i övrigt, så chillade vi. Jag ska inte säga att hundarna förstår ännu vad jag är ute efter. Tvärtom, så blir faktiskt båda rosenrasande. "Fasen matte, här försöker jag hitta på den ena konsten efter den andra och så får jag inget för det!!" Men så är det tyvärr just nu. Jag inser dock att jag faktiskt har en liten lat gen i mig, som tycker att detta är rätt så gött! Att ta det lugnt och dricka kaffe. 

       När vi hittar bra känsla och attityd kan jag smyga in trix, moment, delar av moment mm. Men jag kan inte komma ut på planen med en tanke att "detta ska vi träna på idag". Mitt fina excelark där jag har planerat vårens alla träningar åker i papperskorgen. Nu är det känslan som avgör allt vi gör. Jag eftersträvar vakna, pigga hundar som är helt öppna för kommunikation. Men som inte gnäller, piper och stressar och bara vill ha mer, mer, mer.

Agilityn då... Ja suck! Det är min stötesten. Där vill jag ju så klart ha fullt ös, explosivitet och jävlar anamma! Där bryr jag mig inte det minsta om skall. Jag känner mig både säker på min sak och osäker. Både jag och hundarna älskar ju agilityn. Både att träna och tävla. Jag varken kan eller vill sluta. Men jag måste hitta bättre former för hur jag lägger upp träningen och tävlandet. Jag måste hitta det där öppna sinnestillståndet där också. 

All träning innebär en form av höjd aktivitetsnivå och stress. Så är det bara. Har man en hund med bra on och off-knappar, en hund med mycket stadga, är man själv en lugn typ så behöver man inte lägga fokus alls på denna typ av träning. Kanske har man till och med svårt att förstå hur det kan blir för mycket av det goda. Men jag kan nu se myntets baksida nu när vi har tränat med för hög energinivå i flera år. 

Jag älskar när jag och hundarna delar samma tanke. Som på promenaden igår. Vi hörde alla hur det gnisslade i skogen, hundarna tittade på mig och jag på dem. Och sen gick vi tillsammans och utforskade gnisslet; en metallgrind som slog i vinden. Men just där och då delade hela flocken samma tanke: vad är det som låter och vi ville utforska det tillsammans. Ingen tänkte godis, lek och inte heller att det var läskigt på något sätt. Bara en öppen attityd och en delad tanke. Så vill jag ha det!

Åsa Nilssonne är psykoterapeut och hundtränare och bloggar om sina kineser och deras freestyle- och lydnadsträning http://valpenborderline.blogspot.se/

Jätte bra blogg, bra tips och roliga små filmer.

Istället för att starta varje lydnads-, agility- och freestylepass med frishejping och uppvärmning med boll och lek, så startar vi nu med massage. Detta för att hitta en lugnare och mer balanserad känsla och attityd. Igår klickade vi tystnad och balans på klubben tillsammans med Gudrun och Eva S. Tack för ett bra pass. Och utifrån det passet så kläckte jag idén att vi självklart ska börja all träning med massage. När hunden är i rätt känsla så går vi över till att klicka lugn känsla och därefter kan jag kanske göra backa upp på filt som koncentrationsövning. Och därifrån gå vidare. Eller så tar vi en fika istället. 

Vi har även promenerat och gjort uppletande med hundkompisarna Mika, Nemi och Spray. Glada dagar!

I onsdags var jag och Ozzy hos Jenny Wibeck i Lotushallen i Falkenberg. Underbart att träna inomhus och slippa vinterkläder och kalla fingrar. Roligt hade vi och bra tips fick vi. Exempelvis att det viktiga är oftast inte vad man tränar utan vad man INTE tränar. Planera träningen men det är hela tiden känslan i hunden som ändå är det essentiella. Så nu klickar jag passivitet, omvänt lockande och lugn känsla.

Dagens boktips:

Älskade galenpannan Eddie fyller 5 år idag! 

Hipp hipp hurra!

svarade Maja och Nemi när jag bad dem sammanfatta hundsporten freestyle. 

Det var ett sådant fint uttryck som jag sedan har gått och funderat på. För är det inte så i alla våra hundsporter att föraren bara är ramen och hunden är själva innehållet eller tavlan? Jag har hört någon annan säga så också, att när hon går ut på tävlingsplanen med sin hund så lämnar hon liksom över stafettpinnen och även ansvaret till hunden. 

Jag tänkte starta upp en liten följetång: konsten att bygga ett freestyleprogram. Jag har aldrig gjort det innan, har inga förutfattade meningar om sporten. Det enda jag har är min hund, en massa trix som ska länkas ihop till en koreografi och en vilja att få ihop en helhet som passar min hund till en bra låt.

Funderar på denna låt. Då bygger jag givetvis programmet kring en vattenflaska, hink med vatten, vattenkanna eller liknande.