Vi vuxna har en tendens att skuldbelägga både oss själva och andra. Något som varken hundar eller barn verkar att ägna sig åt. Det tar både kraft och energi att fundera över vad man har gjort för fel, om man jobbar för mycket, jobbar för lite, tränar för mycket, tränar för lite osv osv. MEN det finns kanske något positivt med skuld...........

En förändringspotential och en vilja att hela tiden bli bättre, starkare, mer hel som människa. Kruxet är att det inte finns något rätt eller fel. Som en klok äldre person sa:

                                    "Det finns ingen sanning, bara mängder av historier."