Igår tränade vi med kära Maja och Nemi, Martin och Zelda och Martina och hennes två hundar!

Och det känns bara så bra!

Jag kör vidare på "a calm sense of mind" och det fungerar!

Hela min lilla flock känns mycket mer harmonisk, men framför allt... kontakten har förbättrats avsevärt. Pojkarna har ju oftast snorkoll på vad jag gör men är jag för hetsig, osäker, snabb, otydlig, uppe i varv så blandas alla signaler och det blir för mycket för dem att hålla reda på. Speciellt om de redan själva är uppe i varv.

Jag lägger därför om mitt liv från och med nu och andas lugn. ;)

"Man får de hundar man behöver, inte de man vill ha."

Jag körde framförgående med båda pojkarna och har nu börjat med att baklängeskedja momentet. Slutet och belöningen kommer när de tittar på mig, jag säger "före", de travar ut i kopplets längd framför mig och travar vidare i det tempot utan att flänga ut åt något håll. Fokus framåt framför mig i kopplets längd. Då kommer klicket och så springer vi tillsammans till godisburken som är placerad långt ut framför oss. Underbart!

Sen körde vi en liten rolig agilitybana med fart och handling. Och båda hundarna fick sitta kvar innan de fick starta, så att jag hann placera mig rätt i förhållande till tunneln som var andra hindret. TACK MAJA för att du visade mig att även Eddiegalningen kan sitta kvar på sin lilla rumpa.

Jag är så himlans glad för att motivation, fart och koncentration går att kombinera. Och för att ett samlat,glatt engagerat sinnelag lönar sig.

Tack för bra träning, Team Braaaa!