Har ni sådana där överhängade följetånger i era liv som ni liksom inte blir klara med eller aldrig får ur händerna? Trots att man tänker och funderar, planerar och fixar, så blir det aldrig klart.

I julklapp fick jag en webbkurs för Jenny Damm av Mattias. I kursen ingår analys av vad vi behöver jobba med, övningar att träna på och sen videoanalys av dessa. Jenny skickade en jätte bra bana med klurigheter. Jag kan fundera i min egen takt, ingen stress och gott om tid att prova. MEN!! ... jag får liksom aldrig till det... Är det inte snö, så blir minimajs arg just då vi ska filma. Eller så är banan för lång för att jag ska få med hela på film, då jag är ensam och måste staga upp kameran på marken. Jag har även fått hjälp att bygga banan vid ett flertalet tillfällen, men ändå inte lyckats. Dock har det resulterat i att jag experimenterar med att ändra kör/handlingstil. Ibland faller jag tillbaka i ett gammalt tänk men jag tror ändå att jag är något bra på spåren. Kul är det när man hittar på nya lösningar!

Igår fyllde minimajs 1 år! Så stor hon har blivit! Och som vi har firat, städat, fixat och donat. Tårta har vi ätit två dagar i rad och röjningen i hemmet började i torsdag och slutfördes igår. Härligt är det! Majs har fått en massa presenter och pojkarna fick också tårta och presenter... eftersom de tycker att alla leksaker som majs får ju så klart är deras leksaker också! Härliga vänner och glada släktingar!

I väntan på tårta...

M        

När jag behöver prata om livet i allmänhet och hundar i synnerhet, då tränar jag med Maja och Nemi. Och när vi tränar ser det ut så här:

För ett otränat öga kan det se ut som om vi enbart chillar och inte alls har en tanke med det vi gör. Men icke sa nicke! Detta är en del i en mycket medveten strategi som går ut på att hitta en lugn och avslappnad känsla hos både människor och hundar. Vi började för några månader sedan och nu, ja känslan är helt annorlunda. Eddan som har nästan skrikit för att få träna, kan nu faktiskt ta det lugnt och bara ha det gött. Och Oz som också kan pipa sig igenom det mesta har nu en mycket lugnare attityd. Men framför allt- jag är lugn och stresslös. Hundar är speglingar av oss, är det inte så?

Igår tränade vi med Eva och Cobra och resultatet kunde jag läsa om på fejjan. En helt underbar dröm! Tack för den Eva!

"I natt var Cobra och jag och skulle tävla appell spår i Lomma. Spåren var lagda på lössand, men det var verkligen inte det som var problemet: Någon hade stulit mina skor, till sist hittade jag ett par knallröda gummiskor med målade blommor i gult, blått och grönt, som såg ut som en blandning av holländska trä- och samiska lappskor med små tofsar vid den uppvikta tån. Jag var väldigt rädd att Cobra skulle gå i gång på lydnaden om hon fick syn på mina vippande skotofsar. Men så långt hann vi inte, eftersom både spårsele och spårlina också hade försvunnit, vilken tur att jag blev väckt innan tiden för påsläppet var slut. Något i din smak Eva Fabricius jag ser detta som ett tecken på att tagga ned, men hur som helst tack för fin träning i går på just Lomma brukshundklubb"

Och så några bilder till som Mattis har tagit:

Kvällen har bestått av hundpromenad i solen. Äntligen är värmen här. Hoppas hoppas den stannar ett tag nu. Därefter  har båda hundarna trimmats och minimajset har fått ett bad. Eddie blir smått tokig av att Maja får leka med egna leksaker i badkaret. Orättvist!! Skön kväll.

Efter ett par månaders uppehåll är vi nu tillbaka i bloggosfären. Jag har saknat mitt doggycorner för mycket och även alla er läsare, systrar, uppfödare, vänner m.fl som jag vet följer oss. Härligt att allt är som vanligt igen!

Jag har nu börjar jobba igen med mitt hjärtebarn "Rösträtt" - En manifestation för barns röst i samhället. Jätte roligt! Rösträtt har nu två konserter på gång i Malmö nu när Eurovisionsfestivalen drar igång:

Onsdag 15 maj kl. 17. 00 "Rappa med mig pappa, Jamma med mig mamma" i Folkets park, stora scenen. Det blir en hejdundrande allsångskonsert där pappa och mamma ska rappa och jamma med sina barn – allt omgärdat av blåsta såpbubblor och egenhändigt hopsatta vindsnurror. För alla som vill sjunga, för barn och deras familjer. På scen: Behrang Miri, Sofia Thulin, mina kollegor och sångfåglar Stina och Stina, Rösträttsbandet och barn från Värby förskola.

Torsdag 16 maj på förskolans dag klockan 13.oo  "Allsång med Rösträtt" på Gustav Adolfs Torg – för förskolor och barn i förskoleåldern. Stina och Stina leder allsång med Rösträttsbandet och förskolebarn. 

Mattias är nu pappaledig med Maja. Och de har det så mysigt så. Pojkarna mår bara bra! Sen sist har vi gått kurs i tighta svängar för Åsa Emanuelsson (jag var jätte dålig och ramlade hela tiden. Insåg att jag har usel balans och skaffade skor med dubbar), varit upp hos Jenny Wibäck och tränat lydnad, spårat, freestylat och tränat lugn och ro. Varje lördag har jag kurs för världens härligaste freestylegäng hos Lisas hundskola och jag tror verkligen att freestyle är det bästa som finns! Hundar, musik, glada ägare och show/drama/teater!

Jag har jobbat grymt mycket med den mentala biten! För vem tränar och tävlar jag? Varför? Vad har vi för mål? Är det ens realistiskt att jobba så mycket med hunderiet när jag både har barn och jobb och hem mm som inte bara ska skötas utan ska göras så bra som möjligt! Lagom räcker ju inte i min värld... Men jag har insett att målen är helt enkelt att bli så bra som vi kan bli, utifrån våra förutsättningar. Om det innebär SM eller bara att kunna genomföra en klass 3 tävling i agility eller lydnad eller freestyle, det spelar faktiskt ingen som helst roll. Inte här och nu, i alla fall! Nu ska vi bara ha det gött, träna loss i solen, mysa och lyssna på musik!!