Idag har vi spårat i Snogeholm och spåren gick jätte fint. Båda hundarna tog alla vinklar och alla pinnar.

Sen åkte vi till Svedala för att delta på en träningstävling. Hela dagen har vi varit borta och det var många ekipage innan oss på tävlingen. Så hundarna såg nästan i kors när det var dags för Eddies tur.

Jag körde alla momenten men jag belönade emellan dem med godis. Och med kamp i slutet.

Platsliggande i grupp gick fint. Jag la Eddie i en minut och han låg kvar som han skulle. Jag råkade dock trampa på hans lilla tass och han blev mycket förnärmad.

Linförigheten gick jätte fint de första sträckorna men när vi gick över en gräsplätt som luktade mycket intressant, så släppte han kontakten. Det får vi jobba på.

Framförgåendet börjar att komma, men jag får jobba på det.

Platsläggande under gång gjorde han bra, men jag stannade hos honom.

Inkallningen gick jätte fint!

Apporteringen ägde rum över samma intressanta fläck som linförigheten och då kom han av sig. Men han hämtade apporten till slut.

Hoppet slog han i och på tillbaka vägen var han tvungen att fundera ett tag.

Budföringen gick jätte fint!

Så, det var dagen det. Nu vet vi vad vi ska jobba på. Vi har inga rutiner kring tävling ännu, så det är en avvägning när jag ska plocka ut honom ur bilen. Om vi ska leka med godis eller med leksak mm.

Jag är mycket mån om att inte tjata och att alltid ha en positiv attityd. Det ska jag fortsätta med. Och att belöna, men dra ut på belöningarna.

Huvudsaken för mig är att han tycker att det är roligt och är glad.   

Utrustad med hundar, torkad lever, skål och pojkvän åkte vi till klubben. Tredje kvällen i rad... mmm, vi hårdtränar.  

Eddie tyckte att det var jätte roligt att det var Mattias som stog med skålen denna gång och belönade.

Vi körde 4-pinnars slalom mot skål. Duktig pojke!

Vi körde snabba lägganden under gång med Mattias och skålen bakom Eddies rygg. Mycket duktig pojke!!

Och så körde vi apportering då vi både kastade och la ut apporten!!! Och han börjar att klicka!! hur han ska göra. Pojken!! Dock blir det tugg (jag vet, jag borde inte belöna det men det är så roligt att han tycker att det är kul att springa ut och hämta) men han kommer in. Jag testade att han skulle sätta sig med apporten men det var svårare så jag ska köra att han bara kommer och lämnar i handen på lördag.

Ozzy fick först en motivationsinkallning och sen ett slalom precis som Eddie. Därefter körde vi lägganden där jag backade och kvarsittande med Mattias och skålen bakom hans rygg. Det fungerade jätte bra!! Det är faktiskt stor skillnad när det inte är mycket folk och hundar på planen.

Jag avslutade med en motivationsinkallning med alla pojkarna! Klockrent! Mattias hamnade dock på efterkälken!

Så imorgon ska vi BARA ut och gå i skogen med Maja och hennes vovvar och så tar vi med kaffe och fika. Oh, så gött! Bra avslut på en träningsvecka.

Sen lördag: då blir det spår och så träningstävling.

Är Eddie på G så kör vi

Platsläggandet (kortare sträcka och tid beroende på hur splittrad han är av situationen)

Budföring (utrustar mottagaren med godis)

Linförighet (belönar i slutet. Avbryter om han tappar för mycket i kontakt)

Platsläggande under gång (stannar kvar hos honom)

Inkallning (eventuellt kortare sträcka)

Apportering (jag tar emot apporten framifrån)

Hoppet

Mycket belöning efteråt!

Så här trötta är pojkarna nu!

Vi tänkte spåra på lördag i Snogeholm och sedan åka på träningstävling efter spåret. Hm, jag funderar lite på hur jag lägger upp träningstävlingen på bästa sätt. Det ska bli intressant att se om Eddie orkar köra flera moment i följd utan allt för mycket belöning mellan momenten. Vi har ju inga som helst tävlingsrutiner tillsammans förutom utställningar. Och från dem har jag ju lärt mig att Eddie måste vara med ute och få titta på vad som händer innan. Jag ska testa att ha extern belöning (i form av leverkorv  ) i rygggsäcken.

Momenten är:

*Platsläggande 30 m i 3 minuter

*Budföring 50 m

*Linförighet 25 m

*Framförgående 25 m

*Läggande under gång 10 m

*Inkallning 15 m

*Apportering 10 m

*Hopp över hinder

Jag funderar på att köra:

Platsläggandet (men kortare tid och kortare sträcka)

Budföringen (men utrusta mottagaren med godis)

Linförigheten

Framförgåendet (skippar jag eftersom vi inte är klara med momentet)

Läggande under gång (lägger men stannar på platsen)

Inkallning

Apportering (om jag får till det idag)

Hoppet

Nu är det vår i luften! Och det är underbart!

Nu har jag och pojkarna varit på klubben och tränat... men idag fick vi vända på det. Istället för att träna med alla i träningsgruppen kl. 19 så var jag tvungen att åka direkt efter jobb.

Och det är nyttigt att träna själva. Jag lever efter principen att "att ser ingen att jag tränar, så tränar jag inte". Men det är fel!! Det brakar när träd rasar i skogen trots att ingen tittar på.

Eddie fick jobba på ett 4-pinnars slalom med godisskål i slutet. Mycket bra!! Nästa gång ska vi ta 6 pinnar.

                Därefter körde vi framförgående, först mot burk för att hitta riktningen och sedan slängde jag godis framför hans nos. Och till sist körde vi apportering med klickern. Ja, det går faktiskt bra. (Oj, nu kom Ozzy och trampade på min dator vilket resulterade i att han skrev ordet "fis". Tack Ozzy!  )

Ozzy fick också köra ett 4-pinnars slalom. Därefter så lekte vi med lägganden och sättanden. Han går upp i varv titt som tätt, så jag får verkligen tänka mig för! Lugn och ro. Jag ska träna mycket denna vecka på lugn och ro. Inte träna bland folk hela tiden utan faktiskt träna själva.

Nu ska jag, Mattis,fisen och Eddie kolla på Tv.

Oooh, jag var på bästa föreläsningen ever tillsammans med Maja.

En föreläsning i tävlingspsykologi med Eva-Marie Wedgard.

På rak arm så fick jag med mig:

* att hunden och jag är ett team!

* att man ska jobba med positivt tänkande varje dag.

* att inte haka upp sig på faktorer som jag inte kan påverka och se alla konstigheter som kan hända på tävling som träning.

* att gå in i bubblan tillsammans med hunden på tävlingsplanen men också på träning.

* att fokusera på uppgiften.

* att träna fokus i vardagssituationer.

* att kämpa istället för att fly.

* att våga satsa och försöka att undvika trygghetszonen.

* att sätta upp mål.

Jag kommer att återkomma till detta, men en tanke kommer jag alltid att ta med mig:

"Jag har ju i alla fall med mig min lilla hund in på tävlingsplanen. Så tillsammans kan vi fixa uppgiften."

Så vilka är då våra mål?

Att vi ska ha roligt och ha en bra och god relation.

Gå ut i appellen detta år när jag känner att vi är redo.

Samma sak gäller agilityn.

Denna månad ska jag därför:

*vara med i en träningstävling för att känna på appellklass

*tävla i inoff. agilitytävling

Vad ska vi jobba på:

*slalom!!!

*spår i motvind och spetsar

*ligg kvar och framförgående... och snyggt fotgående

I torsdags spårade pojkarna med sina bästa vänner: Nemi och Zelda!

På väg ut i skogen behövde husse Martin första hjäpen när han tappade ett millimeterstort minne till mobilen under sitt förarsäte.  

Sen bar det av till Veberöd.

Maja hade lagt ett cirka 500 meter långt spår i skogsterräng til Eddie. Han löste det klockrent. Fint upptag och bra spårarbete. Gick dock över en pinne eftersom jag trodde mig se spårslutet och släppte efter på linan. Ja, man påverkar sin hund. Så är det bara!

Och när man spårar bra får man utdelning!

Lilleman fick vänta på sin tur...

Ozzy spårade ett lite kortare spår på ett hygge. Vilket han löste fint!

Jag hade lagt ut spår till Zelda Nosarbete och Nemi Spårhund och flickorna löste sina uppgifter med bravur! Zelda var dock mycket undrade över de konstiga spårapporterna i form av vanliga pennor som jag hade lagt ut. "De ska då testa allt", såg hon ut att tänka.

Nemi Spårhund var mycket tacksam över att det låg leverpastej ute i skogen!

Mange tack för en bra dag och bra spår.

Dagens lärdomar:

*Eddie behöver leka av sig och springa av sig innan spårning. Vilket han nu fick och det gav ett mycket bra resultat.

*Ozzy ska få många raksträckor i motvind.

Eva rädd!!!!  

  Eva glad!!!!

GLAD PÅSK önskar hela gänget!

Jag trodde att båda hundarna var fulla av vårkänslor när de började rulla sig i gräset  på morgonpromenaden. Yra av glädje! Ända tills Ozzy även började att äta av gräsmattan...

Det visade sig raskt att det inte var vårglädje, utan gödselglädje! Det finns inget bättre än en nygödslad gräsmatta!